Kärleksordning

 

Kärlek för en ingenjör
kan inte vara lätt,
allt måste ju vara
så fläckfritt och rätt

Allt ska vara rakt
inget får luta,
åh, tänk om familjen
fick plats i en ruta

Att summera sitt liv
på en enda kväll,
är enkelt när man lever
sitt liv i excel

Se mig!

Man tar någons hand

för att tillsammans vägen gå,

men om man tappar greppet

är man plötsligt ensam då?

Man trevar efter handen

man undrar vad står på?

Man känner sig så ensam

trots att man är två

 

Jag vill att du ska se mig

men teven den står på,

blicken fäst i rutan

fastän jag brevid stå

Kan det vara så pass viktigt

nog är jag värd mer än så?

 

En människa med murar

kan man inte nå,

är inte själen med i leken

blir dagen väldigt grå

Jag vill börja leva

det måste bli hej då!

 

 

Berörd

Osynlig och liten

vissnad för längesen

Några blickar, en beröring

plötsligt blommar man igen

Tonår

Jag kan inte förstå
hur det ska gå
när jag bara kan se på

Du rasar och du glider
mitt mammahjärta svider
när du kämpar, dina strider

Du är älskad må du tro
låt den känslan bli din bro
när du inte finner ro

Att välja väg är inte lätt
än svårare om man gör på sitt eget sätt
men jag vet du gör det rätt

Du kan aldrig förstå
hur det är att se på
när du vägen bortåt gå



Skratta åt det svarta

Att skratta åt det svarta
är det livets ironi?

Att skratta åt det svarta
när smärtan drar förbi

Att skratta åt det svarta
är det vad som gör dig fri?

RimligtVis

Rimligtvis är livet
något man ska leva,
ibland är turbon på
ibland så får man treva

Halvvägs genom livet
har man kommit en bra bit,
ändå gör man samma misstag
om och om, på repeat

Livets skiva snurrar
en otämjd melodi,
den får repor under tiden
sånt är livets lotteri

Dessa repor sätter spår
men kan försiktigt suddas ut,
bara man är varsam
kan det bli ett lyckligt slut

Man hanterar sina repor
man hamnar i en kris,
man beter sig ganska korkat
men är ändå rimligt vis